måndag 13 augusti 2012

Gaiman-måndag: Batman - A Black and White World

När det kommer till Batman (superhjälte, utklädd till fladdermus) och Neil Gaiman (superförfattare, ej utklädd till homosexuell) finns det flera punkter där deras linjer möter varandra. Att en författare har en personlig koppling till en karaktär är givetvis ingen garanti för en lyckad story. Att en författare är Neil Gaiman är en större garanti. Att karaktären är Batman... ja där nådde jag en personlig nerdgasm.
I ett förord till What Ever Happened to the Caped Crusder - Deluxe Edition skriver Gaiman att just Batman var vad som fick honom att fastna i serier. Han menar även att karaktären mognade med honom själv, från de lite trevligare och mer skämtsamma serierna med den dynamiska duon under 60-talet till dagens mer hårdhudade ensamvarg. För att inte tala om att hans första stora akademiska uppsats behandlade Millers Dark Knight Returns.

Så Gaiman + Batman = sant.

Handlingen är mångfacetterad och behandlar frågan: Hur skulle världen vara om serietidningsfigur var ett yrke i stil med skådespelare? Handlingen tar sin början i ett väntrum där Batman och the Joker sitter i väntan på att det ska bli deras tur att filma. De småpratar lite, gnäller på deras yrke och tränar på sitt manus i ett kommentar på hur konstiga dessa karaktärer är utanför sitt rätta element. Eller kanske snarare hur absurd vardagen skulle te sig i denna typ av verklighet. Gaiman skapar humor genom att göra dem alldagliga, exempelvis när de frågar varandra hur det är med den andres barn och när de diskuterar hur lyckligt lottade de är jämfört med Mister Freeze, som inte har det så gott ställt. I scenen finns även flera metakommentarer kring dåligt skrivna serietidningsmanus och klichéartade dialoger.
Tillslut blir det dags för dem att "spela in" och vi får se dem framföra just den scen de nyss övat in. Inga övriga kommentarer kring denna del av serien behövs, förutom att den är en fröjd för ögat. Simon Bisley (troligtvis mest känd från Lobo) står för tecknandet, vilket innebär något surrealistiska och detaljrika bilder i svart-vitt. Givetvis blir det även ett inhopp av Lobo som regissör för tv-serien. Bisley ÄR våldet mot ögat och anabolastinna muskelkroppar. Jag ställer mig dock frågande till varför the Joker har en armbindel med en swastika, något som inte riktigt passar in på karaktären. Kan det vara för att accentuera att han i scenen de spelar in vill ta över världen? Nåja, låt gå för det då.
Serien avslutas med att the Joker och Batman är på väg på lunch under inspelningsavbrottet. De diskuterar scenen de just spelat in när the Joker klagar på att han aldrig får en splash page som Batman nyss haft. Batman försöker få honom att må bättre genom att betona att the Joker faktiskt får hålla tal, vilket han aldrig får. Slutligen konstaterar de att de åtminstone får vara glada att de har ett jobb.

Serien har potential, men i dess korthet och brist på riktig handling blir den mestadels några skämt och en liten metakommentar på serieformatet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar